Värmländska Akademien

Nô hôrtt

Gotisk katedral – vad är det?

Notre-Dame-katedralen i Paris har eldhärjats. Begreppet gotisk katedral är plötsligt på ”allas” läppar. Det väcker frågor. Vad är en katedral? Vad innebär det att den är gotisk? Ordet katedral har sitt ursprung i latinets cathedra, som betyder lärostol. För oss som gick i den ”gamla” skolan var katedern ett givet inslag i klassrummets inredning. Den gav läraren auktoritet. I en biskops uppdrag ingår att vaka över läran i stiftet. En katedral är alltså en biskopskyrka från vilken biskopen utövar sitt uppdrag att tolka läran, inte att fastställa den. Ordet katedral har inget att med biskopskyrkans storlek att göra. Men likväl blev det angeläget för medeltidens biskopar att synligt manifestera sin auktoritet. Biskopens lärostol fick därför alltmer en pampig utformning.

Ordet gotisk är i detta sammanhang ursprungligen ett skällsord, Det vi kallar gotisk arkitektur växte fram under 1100- och 1200-talen med rötter i Frankrike och spred sig vidare till England och Tyskland. Under renässansens Italien blev denna byggnadsstil avspisad som barbariskt ful. Enligt dåtida uppfattning hade den vuxit fram i Tyskland vars invånare betraktades som goter. Alltså betecknades byggnadsstilen som gotiskt. Erfarenheten av gotisk invasioner i Italien var inte positiv. Det var först betydligt senare som man blev klar över att byggnadsstilen hade franskt ursprung.

Den gestalt i Frankrike som mest kommit att knytas till den gotiska arkitekturens utveckling är abboten Suger (1081–1151) vid klosterkyrkan St Denis (Frankrikes skyddshelgon) strax norr om Paris. Han stod kungahuset nära. Bl a var han rådgivare åt Ludvig VI. Dessutom var St Denis gravkyrka för de kungliga. Suger såg i den framväxande nya byggnadsstilen en möjlighet stärka såväl kyrkans som kungamaktens betydelse. Spetsbågetekniken gjorde det möjligt att skapa rum som flödade av ljus – gudomligt ljus – till skillnad från den vaxljusberoende och kompakta romanska stilen. Byggnadstekniken gjorde det också möjligt att bygga på höjden och därmed skapa ett rum som i högre grad uttryckte Guds storhet och majestät. Byggnadskonsten var underordnad ett teologiskt program. Med tiden kom de stora fönstren att prydas med glasmålningar som för betraktaren tydliggjorde hur den mänskliga tillvaron skulle tolkas. De romanska muralmålningarna efterträddes av glasmålningar i otroliga färgkaskader. Guds storhet gestaltades i ett rikt formspråk. Arkitektur och teologi kom att samverka på ett ömsesidigt konstruktivt sätt. Gotiken utvecklades till ett teologiskt idé- och maktprogram.
Den gotiska byggnadsstilen kom främst att prägla katedraler och andra kyrkor. Samtidens övriga monumentala byggnadsverk – borgar och liknande – var i huvudsak ett slags försvarsanläggningar och föga lämpade för den gotiska stilen. Ett tidigt exempel i Sverige på gotisk byggnadsstil finner vi i Uppsala domkyrka.


Inge Bredin