Lagerlövet är Värmländska Akademiens äldsta och förnämsta utmärkelse till en person som gjort betydande insatser för värmländsk kultur.
Lagerlövet instiftades på förslag av akademiens förste Preses, Lars Löfgren. Han fick idén under en vistelse på Villa San Michele på Capri. Där plockade han lagerlöv och tog med hem och gav Akademiens ledamöter var sitt lagerlöv som en första utdelning och som ett förslag till ett årligt Hederspris.
Priset skall inte bestå av någon penningsumma utan enbart av en symbol. Det skall vara Värmländska Akademiens förnämsta pris till en värdig person som gjort framstående insatser för den värmländska kulturen.
Lagerlövet syftar på den klassiska kulturens lagerträd som blev guden Apollos attribut. Vid de pythiska spelen i Delfi infördes bruket av lagerkransen som segrarsymbol. Eftersom Apollon var skaldekonstens beskyddare blev lagerkransen med tiden skaldernas äretecken. Den är även en symbol för hopp. Lagerkransen var den ultimata utmärkelsen i Rom, och den som vann den kunde under resten av sitt liv bära den, och det innebar att innehavaren skulle betygas respekt och heder av alla.
Hederspriset Lagerlövet har ingen anknytning till Selma Lagerlöf. Men namnet har de gemensamt.
Värmländska Akademiens första Hederspris Lagerlövet utdelades 2003 till Knut Warmland. Det bestod av en skulptur av lagerlövet från Capri i brons på en sockel av trä, designad och utförd av akademiledamoten konstnären Bo Jonzon. 2009 tog akademiledamoten keramikern Ulla Nilsson över uppgiften och utförde Lagerlövet i keramik på ett av sina karaktäristiska fat.
Efter Ulla Nilssons hastiga bortgång 2016 kunde det vackra keramikfatet inte längre produceras. Sedan 2017 har priset fått en ny utformning. I ett grafiskt arbete har Bo Jonzon återigen gett Lagerlövet en säker form.
På detta sätt kommer Lagerlövet att fortsätta att förnyas och vara den lager med vilken Värmländska Akademien hedrar pristagaren.